Bombmakaren och hans kvinna – Leif GW Persson

Jag säger det direkt – den här boken tråkade ut mig. Den är så seg! Ingenting händer förrän alldeles i slutet. Det här är ingen Bäckströmhistoria, även om han gör ett litet gästspel på slutet. I stället heter hans motsvarighet i den här boken Lisa Mattei, och hon är allt det Bäckström inte var. De är varandras motpoler. Hon är intelligent, arbetsnarkoman, småbarnsmamma och har en man som gör allt och hela tiden ställer upp.

Trots att jag upplever boken som småtråkig, så fortsätter jag att läsa, för visst har Persson något speciellt i att få språket att flyta och läsaren att vilja läsa vidare. Här handlar det om underrättelseverksamhet och försök att avvärja en terroristattack, som engelsmännen har tipsat om. Man spanar på en somalisk familj i Eskilstuna som tros knuten till al-Shabab, i knappt en månad tid. För mig känns det som betydligt längre – boken är på drygt 550 sidor.

Jag funderar på om boken är något sorts debattinlägg? Kanske för att påpeka hur svårt det är att avvärja en planerad terrorattack även om Säpo blir tipsad om var och när den ska äga rum. Eller kanske varna oss för islams farlighet, terrorgrupperna IS, Boko Haram, al Qaida, al-Shabab, även om Persson är mycket noga med ett sakligt berättande. Varför den här välartade somaliska familjen, som klarar sig bra i samhället, utgör ett terrorhot får jag heller inget svar på. Det kan ju inte vara så att bara löftet om jungfrur i paradiset är målet, för här ingår ju också kvinnor?

Jag funderar också på hur den här boken skulle ha sett ut om en okänd författare skrivit den. Då hade den kanske kortats ner till en tredjedel, om den över huvud taget getts ut. Men kanske den gör sig bättre med en bra uppläsare?

Den som inte brinner för just den här problematiken (förhindrande av terrorattack) bör nog läsa en annan bok.

Adlibris Inbunden Ljudbok Storpocket CD Bokus Inbunden E-bok MP3 CD Storpocket