måndag 15 juni 2015

Fall of Giants (Giganternas fall) - Ken Follett

Jag älskar trilogier och beslöt mig för att läsa Ken Folletts århundradettrilogin. Jag hittade inte den första delen på biblioteket på svenska, så det fick bli den engelska i stället. Det kändes lite pirrigt att ge sig på över 900 sidor engelsk text – lite ringrostig är jag allt, det var ett bra tag sedan jag läste på engelska. Jag hade inte behövt oroa mig, det gick som en dans! Jag hajade lite till över stavningen ibland, men insåg snart att det var den amerikanska utgåvan jag hade i handen.

Första delen i sviten spänner över åren 1911 till början av 1924 och författaren låter oss följa en familjer i Amerika, England, Tyskland och Ryssland.

I Wales möter vi kolgruvearbetare och David Williams familj. David är fackföreningsordförande och hans dotter Ethel är i tjänst hos Earl Fitzherbert (Fitz) och hon blir god vän med Fitz syster Maud. Maud är en viljestark kvinna och suffragett och hemma hos Ethel pratas alltid politik. Men Ethel blir också mer än vän med Fitz trots att han är gift med en rysk prinsessa. Familjen umgås också med tysken Walter von Ulrich och när kriget kommer hamnar de på var sin sida. Det krig som alla trodde skulle vara några få månader, men åren gick.

I Ryssland sparar den fattige Grigori Peshkov varje slant han kan för att få ihop tillräckligt mycket för att köpa en biljett till Amerika. Planen är att han sedan i Amerika ska tjäna ihop pengar för att sända efter sin lillebror Lev, den bror som han tagit hand om efter föräldrarnas brutala död. Grigori är allvarsam och målmedveten, medan Lev är levnadsglad och ofta hamnar i knipa. Lev gör den flicka Grigori är förtjust i med barn, hamnar i trubbel och blir eftersökt för mord och övertalar Grigori att ge honom biljetten till Amerika. Men Lev hamnar inte i Amerika direkt utan i Cardiff, för även den tidens ”människosmugglare” var inte att lita på.

I Amerika jobbar Gus Dewar, son till senator Cameran Dewar, i nära samarbete med presidenten Woodrow Wilson.

Romanen är fängslande. Familjernas öden korsas. Kommer kärleken att överleva även om kvinna och man hamnar på olika sidor i kriget? Kriget är brutalt och kanske är den engelska aristokratin inte alltid mest lämpad att leda trupperna. Billy Williams protesterar när han ser sina kamrater stupa, en efter en. Och Ethel gråter när telegrammen levereras.

I Ryssland stundar revolution och Tyskland stöder Lenin ekonomiskt.

Jag beslöt mig för att fortsätta läsa trilogin på engelska, men väl i biblioteket var den delen utlånad, så nästa bok läser jag på svenska: Världens vinter (Winter of the World).

Adlibris Pocket eng Pocket sv Bokus Pocket eng Pocket sv LitteraturMagazinet

fredag 29 maj 2015

Skuggorna – Katarina Wennstam

Våldet mot kvinnor och en rättstat som hellre friar än fäller och när den fäller blir straffet många gånger relativt milt. Beviskraven är höga. Våld, våldtäkt – eller det kanske delvis är kvinnans fel? Hon sänder ut fel signaler. Hon provocerar. Det här läser vi om då och då i tidningarna. Men vad händer om några kvinnor tröttnar och beslutar sig för att straffa männen. Det är den röda tråden i Katarina Wennstams bok Skuggorna.

Tanken är inte ny, den finns sedan gammalt omnämnd i religionen, både i kristendomen och i islam ”Om någon förstör en annans öga, då skall man förstöra hans öga; om någon sönderslår en annans lem, då skall man på honom sönderslå hans lem; om någon utslår en annans tänder, då skall man på honom utslå hans tänder.” (Citatet hämtat från Wikipedia, Talionprincipen.)

Öga för öga-konceptet. Män överfalls och misshandlas av fyra maskerade kvinnor, men allt sker kontrollerat. Så småningom förstår polisen sambandet. Det våld som männen dömts för, det är exakt samma våld de själva utsätts för. Någon begär ut domar och verkställer straffet, men – männen har redan blivit dömda och fått sitt straff genom rättsväsendet.

Kvinnorna är omsorgsfulla och lämnar inga spår på brottsplatserna. Vem är de? Är de själva drabbade? Känner de någon som drabbats, eller är de enbart uppretade av lagens tandlöshet? Vad händer med de människor som tar sig rätten att utdöma och genom våld utöva straff över andra utanför lagens råmärken. Och hur går det då med rättssamhället? Det är stora frågor Katarina Wennstam tar upp.

Boken är bra, men kanske inte lika spännande som jag är van vid att författarens böcker är – eller så är jag bara lite okoncentrerad denna gång. Boken utkom 2014.

Adlibris Pocket Ljudbok Bokus Inbunden Pocket Ljudbok E-bok MP3  LitteraturMagazinet

lördag 16 maj 2015

Simmaren - Joakim Zander

Debutromanen är en riktig höjdare, den är så väl disponerad att jag villigt förlåter ett par korrekturmissar. Joakim Zander har gjort ett gott arbete och det märks att han har en gedigen yrkesbakgrund (som jurist för EU) att ösa ur.

Den här spänningsromanen kan jag se som film. Scenerna framkallar bilder, en båt som slås sönder mot klipporna i hårt väder, en kvinna som håller sin pojkvän i handen när han träffas av en kula, spelplanen som spänner över Europa (Bryssel, Paris, Amsterdam, Uppsala, Stockholm), Syrien, Afghanistan, Kurdistan, USA - CIA och Säpo - vem är vän och vem är fiende.

Jag brukar inte gilla böcker med politik och agenter, men jag gjorde ett undantag eftersom jag hört så mycket positivt om denna. Och - den är bra! Nutid och dåtid växlar som så ofta i böcker numera, men här görs det riktigt bra, historien drivs framåt.

Huvudpersonen är Klara Walldéen, som lämnades som baby till svenska ambassaden när hennes mor dödats av en bilbomb. Bomben var egentligen tänkt för fadern, den amerikanska agenten. Nu är hon vuxen och arbetar åt en välkänd svensk politiker i Europaparlamentet. Historien har flera starka och intressanta personligheter och jag gillar inte riktigt när författaren låter en person dö, en person som jag verkligen velat följa utvecklingen av. Men, det finns flera kvar som jag hoppas återkommer i uppföljaren Orten, som utkommer i september på Wahlström & Widstrands förlag.

Klara kontaktas av sin expojkvän Mahmoud, han behöver hjälp. Mahmoud forskar om krigsförbrytelser och har vunnit viss berömmelse. Helt utan sin egen förskyllan har han blivit indragen i något som han inte vet ett dugg om. Först upptäcker han att han är bevakad, sedan kontaktas han av en gammal bekant och sedan bryter kaoset ut. Klara flyr tillsammans med Mahmoud till Paris för att öppna ett förvaringsskåp som troligen innehåller någon form av hemligstämplad information. Deras förföljare verkar ha tillgång till sofistikerad utrustning för spårning och det råder inget tvivel om att deras avsikt är dödlig.

Alla trådar löper samman och upplösningen sker i den svenska skärgården. Tempot är högt genom hela boken. Kapitlen är korta, men triggar hela tiden läsaren att fortsätta på nästa kapitel. Jag ser med spänning fram mot nästa bok! Du som inte har läst den ännu - här har du en riktig semesterthriller!




tisdag 12 maj 2015

Dynastins arvinge - Conn Iggulden

”Denna berättelse började med en jagad, ensam och hungrig familj på Mongoliets stäpper och slutar med Kublai khan, som styrde ett rike som var större än både Alexander den stores och Julius Ceasars. I ljuset av att det bara rör sig om tre generationer måste det helt enkelt vara den främsta framgångssagan i mänsklighetens historia.” Så avslutar Conn Iggulden den historiska kommentar som han lämnar i slutet på varje bok.

Dynastins Arvinge avslutar den fem böcker långa dramatiserade berättelsen som börjar med Djingis Khan och som författaren väljer att avsluta när Kublai Khan tar makten. Lite synd tycker jag, jag skulle ha uppskattat att även få följa Kublai Khans vidare öden.

Jag har sträckläst alla böckerna, trots långa krigsscener, som även de fascinerat mig. Jag tycker att Conn Iggulden har lyckats med att både berätta mongolernas historia och dramatisera till riktiga äventyr och fram träder mänskliga och hårda gestalter som formas av den tid de lever i. Även om familjebanden är starka, ställs bröder mot varandra.

I den här sista boken får vi bekanta oss med flera storkhaner, innan det är dags för Kublai. Flera regerar några få år innan de möter döden. Mellan varje khanbyte måste alla ”underkhaner” bege sig till huvudstaden för att svära en ny khan eden. Riket är stort och det kan ta flera år innan en ny khan tillträder. När Ogotai dör, befinner sig hans son långt borta i Ryssland och måste snabbt ta sig tillbaka. Under tiden styrde Sorhatani (mor till Kublai) med hjälp av Ogotais hustru och hon är enligt författaren kanske den mest anmärkningsvärda kvinnan under denna period.

Missa inte dessa böcker om det mongoliska riket. Gillar du den första boken, så låt det inte gå för lång tid innan du fortsätter på nästa. Det händer mycket i böckerna och det är lätt att glömma om det går för lång tid och då kan det vara svårt att direkt hänga med i berättelsen.

Här kan du läsa om de första fyra böckerna: Stäppens krigare, Bågens mästare, Bergens väktare och Silvrets rike.

Adlibris Inbunden Pocket e-bok Bokus Pocket 



onsdag 6 maj 2015

Vasadrottningen – Karin Tegenborg Falkdalen

Boken känns inte bara som ”En biografi över Katarina Stenbock 1535-1621”, utan mer som en riktigt god och intressant historieskrivning över hennes levnadsår som drottning och Katarina får en så stor plats som det är möjligt att ge henne utifrån de dokument som finns bevarade. Det är ett gott hantverk Karin Tegenborg Falkdalen utfört när hon forskat och skrivit om Katarina Stenbock.

Boken kom oväntat med posten från Historiska Media och det tackar jag för. Eftersom Katarina Stenbock är en intressant historisk person så kastade jag mig över boken. Jag visste bara att Torpa Stenhus fortfarande är i släktens ägo och ligger nära Borås. Hit kom Gustaf Vasa år 1552 för att hämta sin tredje drottning, en ung flicka, bara 17 år gammal.

Torpa Stenhus
Den åldrande kungen hade redan nio barn och det är lätt att föreställa sig den unga Katarinas vånda att bli gift med en 40 år äldre man, men hon var en plikttrogen dotter och blev sedan en lika plikttrogen drottning, en slutsats dragen med hänsyn till de få uppgifter som finns om hennes åtta år vid Gustav Vasas sida. Det kan inte ha varit lätt att bli styvmor till barn, där den äldste Erik var äldre än sin styvmor.

Katarina blev en mäktig kvinna och nådde den aktningsvärda åldern av 86 år. Under hennes tid regerade sex Vasakungar: Gustav Vasa, Erik XIV, Johan III, Sigismund, Karl IX och Gustav II.

Katarina var redan i hemlighet förlovad med Gustav Johansson (Tre Rosor) och det sägs att hon i sömnen avslöjat: ”Konung Gustaf håller jag mycket kär, men Rosen förgäter jag aldrig.”

Interiör Torpa Stenhus

Katarina gifte aldrig om sig även om det fanns intresserade friare utan hon navigerade mer eller mindre skickligt i den turbulenta tid som följde när kungen hette Erik XIV och senare ytterligare fem kungar under hennes levnad. Hon blev en skicklig medlare under denna tid. Hon fick slåss för att få behålla slottet Strömsholm, Karls IX ansåg att det var hans slott och att Katarina hade passat på att få löfte om slottet vid Gustav Vasas dödsbädd. Katarina försökte också se till familjen Stenbocks bästa, ändå blev hennes bror avrättad och syskon fängslade.


Vasatiden, Vasakungarna och drottningarna och alla andra som levde i denna högintressanta tidsperdiod ger ett fantastiskt underlag för en dramatiserad TV-serie, jämför TV-serien The Tudors. Här finns material för ett stort kostymdrama i många avsnitt. Det är slagsmål och dödande för en förolämpning. Kungen avrättar och straffar personer som fått hans misstanke att vakna. En kung med psykiska problem, Sturemorden, osämja mellan syskon, strider om gods och slott, dåliga statsfinanser och krig. Och mitt i allt detta navigerar änkedrottning Kristina Stenbock med fingertoppskänsla.

Dramatiserad visning av Torpa Stenhus år 2010

Adlibris Bokus




lördag 2 maj 2015

Silvrets rike - Conn Iggulden



Den fjärde delen i Conn Igguldens stora romanserie om mongolernas utvigdning av sitt rike. De tidigare tre böckerna har titeln Stäppens krigare, Bågens mästare och Bergens väktare, och alla är väl värda att läsa för den som uppskattar en dramatiserad historieskildring.

När boken inleds är Djingis Khan död och han efterträds av den tredje sonen Ogotai, precis som Djingis önskat, men det sker inte utan dramatik eftersom det finns flera som siktar på att bli nästa khan. Ogotai bygger en stad, Karakorum, och han ger Tsubudai i uppgift att fortsätta utvigda riket västerut.

Mongolerna intar Moskva, går över Karpaterna och fortsätter sin erövring fram till städerna Buda och Pest. De europeiska furstarna står maktlösa.

Mongolerna återvände och drog sig tillbaka på grund av andra händelser i mongolriket. Den åldrande generalen Tsubudai påbörjade med sorg i sinnet tillsammans med de mongoliska tumenerna den åttahundra mil långa färden hem. På hästryggen!

Tsubudai var Djingis Khans främsta general och krigsstrateg. Han framstår ännu i dag som en av världens främsta generaler och han överlevde många år i fält och fick en lugn ålderdom.

Spännande läsning rakt igenom! Nu måste jag bara få tag i den avslutande delen i romansviten!

Adlibris pocket Bokus pocket mp3 CD E-bok

Är pappersbokens öde ett bokbål?

Första gången jag insåg att något radikalt hände var för två år sedan när jag lämnade några nyutkomna inbunda böcker till samfällighetsföreningens lotteri på landet. Om det är någon gång man har tid att läsa, så borde det ju vara på semestern. Men, fick jag höra sedan, ingen läser böcker nuförtiden utan böckerna lämnades i sopcontainern.

I går hade jag min årliga genomgång av mina bokhyllor. Jag recenserar inte böcker längre på Litteraturmagazinet, men jag läser gärna och ofta. Många böcker köper jag på andrahandmarknaden och jag är också en flitig lånare på biblioteket.

Nu verkar också andrahandsmarknaden vara mättad. Jag släpade tio kassar till Erikshjälpen i Borås, där man tog emot böckerna och bjöd på gratis fika (kaffe/te + bulle eller wienerbröd) i kaféet. Jag hade tur som valde Erikshjälpen, fick höra senare att de andra hjälporganisationerna inte längre tar emot böcker.

Tillhör jag en av de sista generationerna som läser pappersböcker? Om alla hjälporganisationer börjar vägra ta emot böcker, ska då vi bokmalar lämna våra böcker i containern för brännbart på återvinningscentralerna?

Hur går det då för utgivningen?

Förut var boken en statussymbol och inredningsdetalj, förutom till glädje för läsare – nu har pappersboken gått från uppskattad till att bli smått föraktad. Ett tragiskt och sorgligt öde!