torsdag 12 juli 2018

Monster – Ingrid Elfberg


Hua, vilket monster! Den här boken tangerade vad jag står ut med. Ändå följer den receptet för många andra psykologiska thriller, nämligen vad som hände i barndomen. Receptet för så ”skapas ett monster”. Den är spännande, men måste morden verkligen vara så utstuderade? Så bestialiska?

Jag känner inte till Ingrid Elfberg, men hon har skrivit flera böcker tidigare, det här är en fristående fortsättning av ”Den du borde frukta.

Så här skriver hon själv om boken:
Den är nog den råaste och mest nerviga och hudlösa historia jag skrivit. Jag var en av alla dom där ungarna som gick till skolan med en klump i magen. Jag råkade sällan ut för något riktigt illa men hoten om stryk och glåporden och rädslan räckte mer än väl.

Författaren har skrivit en ny bok ”Lilla Dockan”, som utkom i höstas.

Polisen Erika Ekman flyttar hem till Östersund. Hon har ett sargat förflutet med en misshandlande man, som nu sitter i fängelse. Erika är gravid efter att han våldtagit henne. Och hon kan inte förmå sig att göra abort, barnet har ju inte gjort något. Hon får låna en stuga av sin äldre bror Stefan, men hon talar inte om vad hon varit med om.

Hon känner poliserna i Östersund och hon dras snart in i utredningen om vad som först troddes vara ett självmord på en avrättningsplats. Ganska snart inser man att bygdens välkända politiker inte begått självmord utan avrättats. Det här är bara början. Snart upptäcks flera makabra mord och offren har gått i samma klass i Östersund. Stefans klass.

Det är en bladvändare som heter duga, och det är tur att det bara är en påhittad historia, annars skulle jag nog inte sova gott på natten. Jag kommer att läsa flera böcker av Ingrid Elfberg, bara jag hittar dem på biblioteket.

Boken är utgiven av Bokfabriken och detta läser jag på deras hemsida: ”Bokfabriken är ett ungt, snabbväxande förlag utan några kopplingar till de stora förlagskoncernerna. Vi som jobbar med förlaget drivs av en passion för högkvalitativ underhållningslitteratur i alla dess former: hårda thrillers, fängslande romaner, spektakulära rockbiografier, spännande kriminalromaner eller gedigna fackböcker om intressanta ämnen. Vårt personliga engagemang gör att vi jobbar lite hårdare med varje utgiven bok och vi lyssnar alltid på vad våra läsare och kunder tycker.”
Adlibris Pocket CD-MP3 Bokus Inbunden Pocket E-bok 

fredag 6 juli 2018

Vänd dig inte om - Tove Alsterdal

Vem är hon, Tove Alsterdal?, tänker jag när jag läser. Vilken lycka att kunna skriva så! En titt i Wikipedia avslöjar att hon är både journalist och dramatiker och att hon dessutom varit redaktör för Liza Marklunds romaner. Tove Alsterdal är ingen duvunge precis, det är bara jag som inte läst henne tidigare. ”Vänd dig inte om” är hennes fjärde, fristående kriminalroman.

Författaren placerar handlingen på gamla Beckomberga, alltså där ”sinnessjukhuset” legat. När vi var unga sa vi ”Akta dig så du inte hamnar på Beckomberga!”. Psykiatri har alltid både fascinerat och skrämt människor – och det är väl så, det vi inte vet något om – det skrämmer!

Men det som skrämde mig mest var beslutet att lägga ner mentalsjukhuset. Många patienter slussades ut i samhället till ett liv de inte klarade av och många hamnade på gatan i hemlöshet. När jag kom till Sverige och Stockholm på sextitalet såg jag inga hemlösa – jag trodde Sverige var helt förskonat och jag beundrade den regering som tog hand om de svagaste. Tiderna förändrades.

Eva är en av huvudpersonerna i boken. Hon följer efter sin f.d man, hon ”stalkar” honom. Hon ringer, skriver mail, sms-ar. Men hon ser det inte så, hon försöker få kontakt. Prata om det som varit, prata om sin son som såg Svante som sin far även om han inte var den biologiska fadern. De var i alla fall gifta i många år. Hon står på kvällen utanför fönstret och tittar på Svante och hans nya kärlek i det nybyggda huset i Beckomberga och följer efter honom när han går till affären för att köpa snus. Hon står och väntar tills han kommer ut och irriteras av tiggaren utanför. Svante är sig inte lik, han är vresig och vill bli av med Eva. ”För fan Eva … Vad är det du inte förstår? Jag vill aldrig mer se dig, fattar du det? Gå, bara gå härifrån”. Eva vaknar desorienterad och hittar Svante död, knivskuren. Vad hände? Eva blir mordmisstänkt och häktas efter omplåstring på sjukhuset. Dödade hon sin exman? Vart tog vittnet, den tiggande kvinnan, vägen?

Beckombergaområdet har byggts om till bostäder och många har flyttat till ”idyllen”. Men är det en idyll? En mystisk figur smyger runt och tittar in genom fönstren på kvällen. Några pojkar hittar ett kranium och när pappan kräver att få veta var, hittar han ännu en död människa. Polisen spärrar av och hittar flera lämningar. De bofasta ordnar kvällsvandringar för att trygga området.

Riktigt spännande, välskriven och lite annorlunda. Fantastiskt bra – missa inte den här om du älskar deckare!

Adlibris Pocket CD Bokus Inbunden  

tisdag 3 juli 2018

När musiken tystnar – Peter Robinson

Det blir många deckare i sommarvärmen, de flesta lämnar inget spår efter sig, med Peter Robinsons Alan Banks och Annie Cabbot utgör ett undantag.

Peter Robinson har skrivit många deckare med radarparet. Författaren lyssnar på musik när han skriver och hans huvudperson Banks är en hängiven musiklyssnare. Böckerna har även givit upphov till en TV-serie, som vi även sett i Sverige. Så varje gång jag läser en ny bok av Robinson så vet jag precis hur hans huvudpersoner ser ut, skådespelarna tränger in i böckerna. Numera följer TV-serien inte böckerna, utan serien har fått sitt eget liv.

Boken börjar med ett brutalt mord på en ung flicka. Hon slängs ut ur en skåpbil mitt i natten ute i obygden. Hon är våldtagen och naken och hon gör sig ännu mera illa när hon kastas ur bilen och landar först på vägbanan för att sedan rulla ner i diket bland gammal taggtråd och smutsigt vatten. Dessutom är hon drogad, men hon tar sig envist upp ur diket och stapplar vägen fram och hoppas att någon ska hjälpa henne och så kommer en bil, och hon tror räddningen är nära. Nästa dag hittas hon svårt misshandlad och död.

Den här deckare utkom 2016 och en bra deckare tar upp aktuella samhällsämnen. Den är fortfarande aktuell. Invandring, rasism, grooming och ett pre-#metoo-scenario.

Alan Banks har blivit befordrad. Han får som sitt första fall och i uppgift att försöka se om det finns något sätt att får den förra stjärnan Danny Caxton, numera gammal gubbe, fälld. Historiska övergrepp har börjat komma upp till ytan och här vittnar en poet om en våldtäkt som stjärnan begick när hon var 14 år. Flera kvinnor träder fram, men hur ska man bevisa något som hände för så länge sedan, år 1967. Flera vittnesmål finns från då, i slutet på 60-talet, underåriga flickor som Caxton våldtagit. Bill Crosby har troligtvis fått agera en inspirationskälla.

Samtidigt får Annie Cabbot försöka först och främst identifiera den döda flickan och sedan få tag i det eller de odjur som åsamkat flickans död. Ganska snart börjar polisen misstänka grooming och utredningen växer. Spåren leder till ett bostadsområde, en ”no-go-zon”, där arbetslösa och invandrare bor. Här har invånarna sina egna lagar och ser inte med blida ögon på ordningsmakten. Här frodas hatet mellan grupperna och pakistanierna drar gärna rasistkortet.

En riktigt intressant bok och dessutom välskriven, aktuell och spännande. Väl värd att läsa!

Adlibris Pocket Bokus Pocket CD-bok E-bok  

torsdag 7 juni 2018

Störst av allt - Malin Persson Giolito


När jag läste min första bok av författaren, så skrev jag på min blogg (Metrobloggen har gått i graven) att jag tycker att Malin Persson Giolito skriver bättre än sin far, Leif GW. Det håller jag fast vid!

Boken ”Störst av allt” presenteras på omslaget som en rättegångsthriller - nja, thriller är nog att ta i. Det är snarare en roman, bitvis spännande, och den unga berättande flickans tankar går än hit och än dit. Samtidigt gör hon observationer om de vuxna i sin omgivning som ibland är hysteriskt roliga.

Bakgrunden till rättegången är en skolskjutning i Djursholms allmänna gymnasium. Ett påhittat gymnasium där överklassungdomar blandas med några invandrarungdomar och en lärare som vill väl, men så går allt åt fanders.
Efter skjutningen arresteras Maja (Maria Norberg) anklagad för att tillsammans med sin pojkvän Sebastian ha planerat skjutningen. Dessutom hittas en bomb i Majas skåp. Maja har skjutit sin bästa vän Amanda och även Sebastian till döds efter att Sebastian mejat ner klassen. En elev överlever och vittnar mot Maja.

När Sebastian börjar intressera sig för Maja så blir Majas föräldrar alldeles till sig. Här finns både pengar och en inflytelserik far. Den första sommaren med Sebastian blir ett liv i lyx och Maja och hennes kompis Amanda imponeras. Båda flickorna hör till vad vi vanliga kallar den rika överklassen, men även där finns olika nivåer och vad skulle vara bättre än att flyttas upp ett trappsteg, så Majas föräldrar understöder relationen.

Maja kommer i kontakt med droger och inser innerst inne att det här är nog inte så bra. Sebastian har problem och Maja söker sig till en annan ung man, och trots att han inte vill ha en riktigt relation, bryter hon med Sebastian. Detta får följder och Maja känner både ansvar och krav att hon ska göra det rätta.

Det är Maja som berättar historien under rättegången, med tillbakablickar och ibland förvirrade tankar. Hon får sömnmedel för att kunna sova i häktet och hennes ibland lite avtrubbade känslor och berättelse kan kanske ha sitt ursprung i de lugnande medlen, eller i en chock av hur allt förändrats. Hennes föräldrar ser till att hon för det bästa försvar som går att få, men ingen kan garantera hur utfallet blir.

Är ett domslut rättvist? Skiljer domslut sig åt beroende på vilken ställning och pengar den åtalade har tillgång till? Finns rättvisa över huvud taget? Det är tankar som far genom mitt huvud under läsningen och jag har ingen aning om hur boken kommer att sluta. Det som åklagaren lägger fram och senare försvarsadvokatens utsago får mig att svänga hit och dit.

Boken är riktigt bra, från början till slut.


onsdag 6 juni 2018

Neapelsviten - Elena Ferrante


Jag fick en pocket av en reskamrat under vistelsen i Spanien. Det var den första boken i Neapelsviten av Elena Ferrante. Lite trög, tyckte jag den var i början, men sedan kunde jag inte sluta läsa. Det var de många namnen (smeknamnen) som var min stötesten när jag började läsa.

Elena Ferrante är en ny bekantskap för mig och namnet är en pseudonym. Kan ju vara ett försäljningstrick, men vem är hon eller han? Jag tror att det är en kvinna. Elena Ferrante har skrivit under pseudonym i många år och hon har varit produktiv.

Det här är riktigt stor litteratur. Böckernas berättarröst är Elena Greco, eller Lenuccia eller Lenù och hon är född 1944, bara några år tidigare än jag. Här skildras inte bara uppväxten i ett fattigkvarter i Neapel utan även de politiska skeendena, camorran m.m. Det är berättelsen om två väninnor, där den enda lyckas ta sig bort genom akademiska studier till ett liv som hyllad författare. Men är det så? Har Elena verkligen kommit loss från fattigkvarteret eller bor en del av henne kvar.

Första boken börjar med att den numera etablerade författaren Lenuccia blir kontaktad av Lilas son - Lila har försvunnit. Han tror att mamman är hos Lenuccia, men de har inte haft kontakt på många år. Lila heter egentligen Raffaella, men kallas också Lina. Lenuccia och Lila var kamrater redan under uppväxten. Vänskapen har hela tiden varit tveeggad. Lila var den som var smart, men Lenuccia var den som satsades på och som fick studera.

Deras vänskap bygger, förutom på att de ställer upp för varandra i utsatta lägen, även på ren konkurrens. Ibland är de rivaler om samma man. Ibland sårar de varandra medvetet. Ibland skriver Elena som om Lila var den onda och hon själv den goda. Ibland är de nästan sammanblandade i samma person.

Elena känner sig ofta underlägsen, men det tror jag även att Lila känner. Ibland förstår de varandra inte alls, ibland är de ifrån varandra under långa perioder. Ibland är Lenuccias känslor nästan hatiska.

Lilas försvinnande blir upphovet till Lenuccia skriver deras historia, något hon dyrt och heligt lovat Lila att aldrig göra. Kanske kommer skrivandet att tvinga Lila att ta kontakt?

Den stora personligheten i romanbygget är den smarta, magra, kvicka Lila. Hon som inte gör det man förväntar sig av henne. Hon står upp när det blåser motvind. Trots all hennes inneboende styrka går det aldrig riktigt bra för henne under längre perioder. Hon gör stordåd, men hon drabbas också av något som hon kallar ”gränsupplösningen” då hon ser världen och omgivningen annorlunda. Och nu har hon försvunnit.

Det här är fyra böcker väl värda att läsas!

Min fantastiska väninna Pocket E-bok
Hennes nya namn Pocket E-bok 
Den som stannar, den som går Pocket Ljudbok
Det förlorade barnet Pocket  Ljudbok

lördag 28 april 2018

Omgiven av idioter - Thomas Eriksson


Aha-upplevelser utlovas” står det kaxigt på omslaget. Jamenvisst, det är inte långt inne i boken innan jag känner igen mig själv som i huvudsak en blå person. När Thomas Eriksson skriver att den blå personen är den som packar upp Ikeapaketet, sorterar delarna och räknar dem noggrant, sedan följer bruksanvisningen slaviskt = det är jag! Så gör jag, dessutom limmar jag för säkerhets skull bottnen i lådorna med trälim. Å andra sidan så sitter möbeln ihop intill döddagar! Jag lever efter mottot: gör saker och ting ordentligt så behöver du inte göra om.

När jag läser vidare identifierar jag genast både en röd, en grön och en gul person i vår bostadsrättsförening. Det är kanske därför vi fungerar så bra tillsammans? Den röda driver på, den gröna sitter tyst och framför sin åsikt endast om man frågar, den gula ser till att hela styrelsen håller ihop är smidig och medlar och jag som den blå dokumenterar.

Man kan ha olika åsikter om att dela upp människor i olika karaktärstyper och lite schablonmässig är nog den här uppdelningen kanske. Vi är alla olika, men färgerna är lätta att ta till sig och även om förklaringen är grovhuggen till varför de olika karaktärstyperna reagerar som de gör, ger den ändå en viss vägledning till varför människor reagerar så olika. Huvuddraget hos mig själv är det blåa, men jag har en hel del rött i mig också och så små, små stänk av både grön och gul. Och så är det, det är det dominerande draget som anger färgen, sedan finns även drag av andra färger i en och samma person.

Boken verkar först och främst vända sig till chefer och säljare, men alla kan ha nytta av den i umgänget med andra. Den är småtrevlig och intressant och jag har ställt mig i kö på biblioteket för ”Omgiven av psykopater” av samma författare.


måndag 16 april 2018

Behandlingen - Mo Hayder


Så otäck! Ibland blir jag illamående och får snabbläsa för att stå ut. Ändå måste jag läsa vidare.

Boken handlar om pedofiler och ett sinnessjukt odjur som attackerar en familj med en liten pojke. Mamman och pappan hittas fjättrade och helt uttorkade i ett hus, deras pojke är försvunnen. Jack Caffery berörs djupt av utredningen och är själv rädd att han ska kunna behålla fokus och lugn.

Jacks bror försvann när de var barn och återfanns aldrig. I grannhuset bor den man som ansågs vara den skyldige. Jack bor kvar, han kan inte flytta, han vill ha svar. Jack övertog föräldrahemmet, och pedofilen i grannhuset trakasserar honom genom att ständigt lämna skriftliga meddelanden och kryptiska ledtrådar om vad som kan ha hänt hans bror – eller bara ställa sig och stirra in genom fönstret.

Det här är ingen deckare för kräsmagade. Jack Caffery är inte heller någon hjälte, även om han drar riktiga slutsatser ibland. Han är komplicerad, ibland rent av frånstötande och dessutom har han en kärleksrelation med ett brottsoffer och hon är lika skruvad. Det här är en bok som innehåller udda människor. Tracy - som Jack identifierat genom en pedofilfilm och söker upp för att han tror att hon kan ha upplysningar om hans bror - är en sådan. Hennes rökande och spottande av slem i en kopp förutom hennes känslokyla ger rysningar längs ryggraden.

Den unga pojken är fortfarande försvunnen och Jack inser att polisen inte kommer att hitta honom vid liv. Samtidigt samarbetar inte föräldrarna, de döljer något. Jack misstänker att förövaren kommer att slå till igen, och han känner sig oerhört frustrerad. Han får rätt.

När upplösningen så småningom kommer i slutet, så är brottet ännu värre än jag hade förväntat mig. Mo Hayder är en skicklig deckarförfattare, men läsaren får vara beredd på vidriga människor och brott.

Utkom på Modernista år 2015.