fredag 22 september 2017

Mannerheim: Marsken Masken Myten - Herman Lindqvist

Ska jag verkligen läsa en bok om Mannerheim igen? Jag läste ju Dag Sebastian Ahlander, Gustaf Mannerheim, för inte så länge sedan. Jag har alltid gillat Herman Lindqvists sätt att ge mig historiska inblickar, så jag lånade den på biblioteket.

Först tröttnade jag på släktutredningen i början, men sedan så lossnade det. Ordentligt! Den här boken är inte en så okritisk hyllning som Ahlanders, och den går mera på djupet. Den är full av detaljer och framförallt många, många fotografier och citat från tiden. Det tryck som Finland blev utsatt för från öst, och den officiella flatheten från väst, förklarar varför finnarna var tvungna att få hjälp för att inte bli en lydstat till Sovjet - av det enda land som ställde upp: Tyskland.

Då vi flera gånger blivit bedragna av finnarna, önskar vi från finska regeringen mottaga en förklaring, undertecknad av presidenten och utrikesministern, att Finland är berett att kapitulera …”, krav från Moskva.

Under denna tid navigerar en åldrande och sjuklig Mannerheim både som härförare och politisk kontaktman. Han var aktad i omvärlden och han hade kontakter. Han var i mångt och mycket en kvarleva från en svunnen tid, en sirlig överklassman som Hitler benämnde ”den sista riddaren”.

Mannerheim insåg, säkert med många andra, tidigt hotet från Hitler och Tyskland. Han skriver i brev till sin syster Eva våren 1939: ”Vi hava klagat och indignerat oss över ryssarnas metoder och förtryck här, men vad har det varit annat än barnlek vid sidan av Adolphus med sin Oberczekist (överste hemliga polisen) Himmler och hans milda hantlangare. Det är Ragnarök som stundar.”

Man behöver inte vara finländare för att ta till sig den här boken. Den är ganska tjock, men lättas upp av många bildsidor och citatsidor. De citat jag skrivit här är direkt hämtade ur boken.

Ur krig och förtryck kommer sällan något gott för den vanliga medborgaren. Kyrkogårdar fylls med kors. Nu stundar åter en tid där despotiska ledare utmanar varandra. Ve oss!

torsdag 21 september 2017

1968 - Jan Guillou

Jag har läst Guillous serie med stor behållning, men i den här boken känner jag mig inte hemma. Delvis beroende på klasskillnader och dessutom sida efter sida med de politiska vänsterrörelsernas diskussioner. Ett evigt pladdrande sida upp och sida ner i en stor del av boken. Jag får erkänna att efter ett tag suckade jag och bläddrade vidare för att hitta ett intressantare avsnitt. Jag har aldrig känt mig hemma vare sig på vänster- eller högerkanten, båda sidor är lika goda kålsupare. Det är ingen tillfällighet att omslaget är illrött.

Neurosedynrättegången i Tyskland och senare i Sverige fångade mitt intresse, så även onkel Sverre som försöker ordna arvet efter sig på så sätt att det inte ska splittra släkten ytterligare, utan i stället ge dem en möjlighet att försonas.

1968 var det år jag kom till Sverige och arbetade på ett kontor beläget på ett säteri inte långt från huvudstaden, men ur ekonomisk synpunkt ändå långt borta. FNL-rörelsen och Vietnamkriget fyllde tidningarna och bilden av polischefen som avrättar en fängslad Viet Cong-krigare sprids. (Den starka bilden av den nakna flickan flyende undan Napalm som chockade världen kom flera år senare, men är troligtvis den bild som bränts in på många näthinnor.) Jag kände ungdomar med både FNL-märke och palestinasjalar, men jag tror inte någon av dem var speciellt aktiva - det var mera en ungdoms- eller modegrej.

Jag kommer ihåg Olof Palme som tågade med proteströrelsen mot kriget i Vietnam och hans fördömande ord om USA. Och jag tyckte han var modig. Dessutom var det svält och krig i Biafra.

1968 är händelserikt även för mig som inte levt i Guillous värld och inte kan räkna mig som intellektuell. Martin Luther King och Robert Kennedy mördas och världen har fortfarande inte glömt JFK i Dallas, vi var många som undrade vart världen var på väg? Johnny Cash spelade in sitt fängelsealbum "At Folsom Prison" och det spelade jag och mina vänner sönder och samman. Elvis blir pappa. Jag träffar min blivande man och fascineras av Sverige. Jag får höra av mina arbetskamrater att man varje månad har en karensdag som man ska ta ut. Det är en rättighet! Jag förstår absolut ingenting och vägrar att ta en karensdag utan att vara sjuk!

Jag var nog mer inriktad mot ”drömlandet” USA än åt maoister och andra socialister. Och Nixons valseger i slutet av året sa mig ingenting.

Den som år 1968 räknade sig som socialist och rödvinsvänster kan säkert njuta till fullo av boken. För mig var och är det en främmande värld som skildras. För oss som inte hade möjlighet till utbildning förrän något år senare genom Komvux - är detta långt ifrån mitt 1968.

Adlibris Inbunden MP3-CD Bokus Inbunden Ljudbok E-bok 


fredag 8 september 2017

Need You Dead - Peter James

Boken är nummer tretton i en serie om polisen Roy Grace av den engelska författaren och filmskaparen Peter James. Jag har bara läst den första boken (och en bok till på engelska som jag glömt titeln på) ”Levande begravd” (Dead Simple) innan och jag har missat massor. Den här boken är fantastisk! Inte nog med att den har en riktigt bra kriminalhistoria, Roy Grace privatliv är minst lika intressant!

Roys första hustru har försvunnit. Frivilligt eller offer för ett brott?

Tydligen har hon kommit till rätta i förra boken - hon begår självmord och lämnar sin son på 10 år till Roy. Han ska nu hämta hem honom från Tyskland - en son han inte ens visste att han hade. Roy har numera en ny familj, och han är nervös för att inte kunna leva upp till fadersrollen för en halvvuxen son. Speciellt som hans förra fru skrev i sitt självmordsbrev till honom: ”So please, when I am gone, take care of our son, Bruno. He worries me; you´ll see what I mean”.

Kriminalfallet är lika spännande. Lorna är en hårfrisörska som har en man som misshandlar henne. Polisen har ryckt ut flera gånger. Lorna har planer på att ta sig ur äktenskapet och har en affär med en man som lovat lämna sin fru för henne. Så av en tillfällighet får hon reda på att han ljugit om allt, till och med om sitt namn. När Lorna hittas död i den lägenhet som hon hyrt för kärleksmöten så blir naturligtvis hennes man den som polisen misstänker. Och de hittar bevis.

Läsaren vet mer än polisen, men det är en snårig thriller som inte får sin upplösning förrän alldeles i slutet. Trots allt trassel på jobbet så lyckas Roy ändå ta sig tid och gå med sin fru på konsert, han försöker få sitt äktenskap att hålla. Cleo är hans nya kärlek, även om både Sandy och sonens uppdykande fått smärtan att ta sig upp till ytan igen.

Tänk att jag missat så många böcker på en av de bästa kriminalserier jag råkat hitta!


Out of Bounds - Val McDermid

Val McDermid känner säkert många till, speciellt som hennes böcker om Tony Hill blivit TV-serien ”Mord i sinnet”. Den här boken hör till en annan kriminalserie, den om Karen Pirie. Jag har inte läst de tidigare böckerna i serien, men böckerna går bra att läsa fristående.

Här börjar historien med att ett gäng unga killar buskör, chauffören är berusad och olyckan är ett faktum. Det är bara den som kör som överlever, men han är svårt skadad och ligger i koma. Rutinmässigt så tas ett DNA-prov vid olyckan och det visar sig att hans DNA är närbesläktat med en mördares i ett cold case. Det är den undersökningen som Karen leder och nu verkar det som om fallet kommer att lösas. Men den unga killen är adopterad och det som först tycktes enkelt, blir nu betydligt svårare.

Karens kärlek och kollega har dödats och hon kan inte sova. Hon går långa promenader nattetid och då träffar hon på invandrarmän från Syrien som träffas vid en liten eld under en bro. Hon börjar prata med den, det är lättare att prata med främlingar än de människor som omger henne. Männen är asylsökande och så länge deras ansökan behandlas får de inte jobba. De mår dåligt inte bara för sina upplevelser i hemlandet utan för att gå arbetslösa, att inte ha någon uppgift och att inte ha någonstans att mötas. Karen beslutar sig för att försöka hitta en lösning.

En ung man hittas död. Polisen vill avskriva det som självmord, men Karen som har för mycket vaken tid att slå ihjäl blir engagerad när hon upptäcker att mannens mor dödats i en flygolycka där planet sprängts, men där ingen tagit ansvar för attentatet. Det här gör inte Karen populär bland den polis som utreder och inte heller hos överordnade - hon lägger näsan i blöt!

Det är en bra berättad historia, men jag tycker ändå inte att den är lika bra som böckerna om Tony Hill och Carol Jordan. Val McDermid skriver engagerande om vår samtid och om polisens möjligheter att hitta teknisk bevisning även i gamla fall där material sparats. Just nu går man igenom ett gammalt fall i Sverige, Kevin-fallet. Jag vet inte hur mycket material som sparats, men det kan ju hända att den historien får en helt ny vändning.


måndag 4 september 2017

Hon som vakar - Caroline Eriksson

Boken fanns oväntat i min postlåda för rätt länge sedan, men sommarläsningen har visst gått lite sisådär eftersom jag har haft mycket annat för mig. Ett stort tack till förlag och författare för boken med författarens hälsning till mig på insidan. Omslaget är aptitretande - en kvinna som gläntar på persiennerna för att se ut. Bilden signalerar både instängdhet och spioneri och fångar bokens handling.

Författaren Elena har separerat från sin man, temporärt, de behöver båda fundera över vilken väg deras äktenskap ska ta. Elena mår psykiskt dåligt, det framgår med all tydlighet. Hon gömmer sig i sitt hyrda radhus, hon har skrivkramp och hennes syster är mycket orolig. Grannens unga pojke blir den katalysator som får Elena att börja intressera sig för omvärlden igen. Leo ringer på, han är fascinerad av att ha fått en författare som granne och själv när han författardrömmar. Lite i taget berättar han om sitt kaotiska hemliv och den mobbning han får utstå i skolan.

Elenas författarhjärna triggas av berättelserna och hon börjar noga observera grannfamiljen. Vilka mörka hemligheter döljer sig i grannhuset? Elena börjar inte bara skriva, hon blir djupt orolig. Vad är fantasi och vad är verklighet? Kan Elena förhindra ond, bråd död? Lägger hon djupare innebörd i det hon ser? Blandar hon ihop fantasi och verklighet eller finns det fog för hennes misstankar?

Det är en mörk berättelse om ett sargat psyke men jag har lite svårt att helt ta den till mig. Det är lite för mycket själsligt dunkel för min smak. I boken finns flera berättarröster och läsaren får historien sedd från flera håll. Boken är dock spännande och svår att lägga ifrån sig. Det är en skickligt berättad historia!

Det här är Caroline Erikssons fjärde bok. Jag har läst två av dem. Den första ”Djävulen hjälpte mig” tyckte jag mycket om - jag gillar läsa dramatiseringar om verkliga brott.

Adlibris Inbunden Bokus Inbunden E-bok Ljudbok