onsdag 18 januari 2017

Inkräktaren – Håkan Östlundh

Den femte deckaren om Fredrik Broman och hans kollegor vid polisen i Visby är härmed avverkad. Fredrik är nu tillbaka på jobbet efter den hemska olyckan och det har förflutit nästan två år. Nu ska han återgå till yttre tjänst och han känner sig lycklig. Jag fastnar direkt i den här boken. Pocketboken jag läser har 460 sidor och jag fångas helt av historien som berättas utan onödiga hopp i tiden. Här skrider berättelsen framåt i maklig takt, men spänningen hålls ändå levande.

En familj med två barn har varit på semester och under tiden har de hyrt ut sitt hus på Fårö. Redan när de kommer in i huset känner Malin att något inte är som det ska. Det är inte städat, soporna är kvar, det saknas saker i skåpen, men vad värre är: något har skitit i barnens leklåda. Familjefotografiet med deras ögon utstuckna blir droppen som får Malin att skrika rakt ut. Malin och Henrik vänder sig till polisen.

Det är lätt att ta till sig berättelsen, för vem förstår inte paniken som uppstår. När sedan ett av barnen plockas upp från skolan av en okänd kvinna kan vilken förälder som helst sätta sig in i situationen. Nu måste även polisen erkänna att familjen är i fara, även om barnet blivit avsläppt och återvänder till fots. Men ingen har ändå räknat med konsekvenserna.

Jag upplever Fredrik som lite tråkig och mer grubblande än vanligt i den här boken. Han kämpar med tröttheten, som följer på en hjärnskada. Ninni har stått vid hans sida under konvalescensen, men de verkar leva lite sida vid sida med varandra. Ett familjeliv som inte heller det avviker från det normala. Det är framför allt författarens realistiska sätt att berätta som gör att jag gillar hans böcker. Allt är inte trovärdigt, men mycket ligger så nära det verkliga livet det är möjligt i en fiktiv berättelse.

Jag tror författaren har inte bara sneglat på Arbogamorden utan också lite på filmen ”Farlig förbindelse”, åtminstone är det Glenn Close jag tänker på även om det inte här finns någon kokt kanin. Poliserna har också de den tanken, men Henrik verkar inte ha haft några förbindelser, så de går långt tillbaka i tiden, tiden innan Malin, för att hitta ledtrådar.

Här visas hur svårt polisernas arbete kan vara när de inblandade inte talar om allt, när de sorterar undan upplevelser och handlingar som de själva anser är oviktiga. Upplösningen blir därför något oväntad för läsaren, men återigen, är det inte så livet är.

Jag gillar den här boken! Det var också den sista av de fem böcker av Håkan Östlundh om fanns i de fyra kassar jag hämtade hos en bokälskare som städade hårt i bokhyllan. Jag ska dyka ner i en påse och se vad jag hittar som nästa bok att läsa.

Adlibris E-bok  MP3 på CD  Bokus MP3 CD E-bok MP3 nedl   

Blot – Håkan Östlundh

Den fjärde boken om gotlandspoliserna är en blodig historia och en riktigt bra sådan, men jag gillar den ändå inte. Den inleds med att Fredrik Broman ligger medvetslös på Karolinska sjukhuset. Sedan börjar berättelsen, som även den har hopp hit och dit. Faktiskt så blev jag något förvirrad först när jag läste. Att hela tiden tvingas återvända till små snuttar från sjukhuset, om och om igen, irriterar min läsning. Hellre då lite längre avsnitt när nu berättelsen kräver två parallella historier - för att få bakgrund till Fredriks olycka – och för att få berättelserna att flyta ihop.

En man och en kvinna hittas brutalt mördade. Mannen har fått ta emot flera kraftiga slag från något som kan vara ett svärd. Han är alldeles sönderhackad och svår att identifiera och helt klart den som provocerat mördarens ursinne. Kvinnan heter Kristina och hennes man har just återvänt från en lång arbetsrelaterad utlandsvistelse i Tokyo. Troligtvis är det han som är offret, om inte, så är han försvunnen. Parets två vuxna barn försöker greppa vad som hänt. Det är inte den enda tragedin som drabbat familjen, den äldsta dottern tog sitt liv för många år sedan.

Det är är en spännande historia, men jag gillar inte det sönderhackade sättet den berättas på. Ändå tror jag att många som gillar den här typen av böcker kommer att tycka om den.

Varför är titeln ”Blot”?

Adlibris Pocket Bokus Pocket MP3 nedl e-bok 

lördag 14 januari 2017

Terror - Håkan Östlundh

Terror är den tredje boken i Håkan Östlundhs kriminalserie som utspelar sig på Gotland och följer polisen Fredrik Broman och hans kollegor. Det är en spännande bok, rakt igenom.

Först skjuts ett ungt semestrande par till döds med expanderande ammunition från ett gevär. Paret är svenskar men har föräldrar med utländsk bakgrund. En man lyckas fly, men hans egyptiska pass och bil blir kvar. Är det ett hatbrott eller är det något helt annat? När Gotlandsfärjan utsätts för en sprängladdning får händelserna stort utrymme i nyhetsmedia, båda i Sverige och utomlands. Gotland invaderas av reportrar. Gotlandspolisen fortsätter envetet att undersöka personer på Gotland som uttryckt främlingsfientlighet och har samröre med nazistkretsar på fastlandet.

Varför håller mannen som lyckades fly skjutningen sig undan? Är han kvar på Gotland? Var gömmer han sig?

Det är driv i texten och det är svårt att lägga ifrån sig boken. Däremot tar Fredriks privatliv lite för stor plats i berättelsen. Här har han blivit utsparkad för att han vänstrat med en kollega och han har svårt att helt hålla tankarna på jobbet även när det verkligen behövs.

Jag gillar dock boken även om jag inte riktigt tycker att den håller samma klass som de två första i serien. Det känns som om Håkan Östlund börjar närma sig den generella deckaren. Ibland har jag svårt för när alla verkar stöpta i samma mall. Nu ska jag börja läsa nästa bok och jag hoppas verkligen att den inte är en berättelse som hoppar fram och tillbaka i tiden ”i tid och otid”!

Adlibris Pocket MP3 CD  Bokus Pocket MP3 nedl MP3 CD E-bok CD    


torsdag 12 januari 2017

Dykaren - Håkan Östlundh

Jag fortsätter läsa nästa bok ”Dykaren” direkt efter att jag avslutat ”Släke”. Jag tyckte den förra boken var bra, men den här är ännu bättre. Så skickligt han berättar, Håkan Östlund, och samtidigt verklighetstroget – visst vet jag att historien är påhittad, men samtidigt känns det som om den kunde vara sann. Det är skrivarkonst när den är som bäst.

Den nu tjugofyraåriga Jenny spelar en stor roll i boken. Hon har mardrömmar, mardrömmar som verkligen skrämmer henne och som gör att hon helst håller sig vaken. I hennes dröm är hon sex, sju år och får åka med sin pappa med långtradaren till Frankrike. De plockar upp en liftare, Jenny somnar och när hon vaknar är hon ensam i hytten. Hon tittar ut och ser något som är så skrämmande att hon vaknar upp ur mardrömmen. Hon går i terapi och hennes terapeut tror att det kan vara ett bortträngt minne som orsakar drömmarna.

Så småningom går hon till polisen och berättar för Sara, en ung och ambitiös ny medarbetare på Gotland. Sara tror att det kan ligga något bakom och efter möte med de andra får Fredrik i uppdrag att sända en förfrågan till franska polisen om försvunna tonåringsflickor och ouppklarade mord under den tid det gäller. Samtidigt finns det en viss skepsis hos poliserna, Jennys föräldrar är skilda och kan det finnas någon annan orsak till att hon vill komma åt sin pappa?

Strax därefter dyker ett par pojkar i ett kalkbrott. Ett cyklop glimmar i vattnet och de ser att det är en dykare med full utrustning, men luftslangen flyter fritt. Först klassas dykarens död som en olycka, men efter obduktionen inser polisen att det är ett mord. Dykaren är inte från Gotland och en stor utredning drar igång där även polis på fastlandet involveras.

Efter traumat i förra boken knakar det i Fredriks och Ninnis äktenskap. Som tur är får inte detta ta för stor plats i berättelsen, utan författaren lägger krutet på dykarens död och Jennys anmälan av sin pappa. Skickligt väver Håkan Östlundh samman ledtrådarna, ibland med någon tillbakablick, men i stort sett i nutid och så småningom börjar de båda händelserna att närma sig varandra.

Så nu ska jag ge mig i kast med nästa bok i serien. Tänk att jag tidigare har missat en så bra svensk kriminalförfattare!

måndag 9 januari 2017

Släke - Håkan Östlundh

Jag ser ett inlägg på Facebook - ”kom och hämta mina böcker, eller jag slänger dem”. Naturligtvis kastar jag mig in i kommentarsfältet och skriver ”jag kommer!”. Jag tänkte att jag har säkert läst många, men jag lämnar till Erikshjälpen, som ännu så länge tacksamt tar emot, eller till bokälskare i höghuset där jag bor. Fyra stora påsar med inbundna böcker, några pocket, mest deckare och lite romaner. Vilket klipp! Jag hade bara läst en bråkdel - jösses hur mycket kriminallitteratur det finns!

I en påse fanns fem pocketdeckare av Håkan Östlundh: Släke, Dykaren, Terror, Blot och Inkräktaren.

Jag har inte läst något av honom tidigare och ger mig glatt kast med ”Släke”, först tror jag att det är ett stavfel i titeln, Släkte skall det väl vara?, men sedan så inser jag att det är det gotländska ordet för tång.

Släke är en traditionell deckare, inga direkta överraskningar eller oväntad upplösning utan den följer mera mallen av pusseldeckare, det gäller att sätta samman ledtrådar och de leder så småningom till en förväntad upplösning. Den känns trots detta riktigt genuin. Polisutredningen står och stampar, det känns som det här verkligen skulle kunna hända i verkligheten - undantaget är väl tre blodiga och extrema mord på Gotland under en sommarmånad. Men, vem vet?

Släke är den första boken i en serie om kriminalpolisen Fredrik Broman, som med sin familj flyttat från Stockholmstrakten till Gotland. Han är ingen superhjälte, utan verkar vara som folk är mest. Jag tycker att jag kommer karaktärerna i boken, först och främst Fredriks familj, nära. Miljöbeskrivningarna är också de mycket bra och ger mig både Gotlandskänsla och -längtan.

Trots att slutet är förutsägbart så känner jag ändå att jag vill rekommendera den här deckaren och jag kommer att kasta mig över nästa bok i serien. God prosa är alltid ett plus även i kriminallitteraturen!


Adlibris Pocket CD-bok Bokus Pocket E-bok MP3 CD   

lördag 7 januari 2017

Daisy i kedjor - Sharon Bolton

Åter igen slår Sharon Bolton fullständigt knock på mig med sin spänningslitteratur, eller deckare. Så annorlunda och ändå så fullständigt uppslukande. Den går bara inte att lägga ifrån sig någon längre stund, för ingenting verkar vara så som man tror. Så småningom utkristalliserar sig den skyldige, men trots detta måste jag bara läsa vidare och få en förklaring.

Hamish Wolfe är kirurg och nu sitter han inspärrad för mord av tre överviktiga kvinnor. Han är dessutom misstänkt för mord på en fjärde, men kroppen har aldrig hittats. Hamish är en attraktiv man och han får dråsvis med kärleksbrev från trånande kvinnor. Kvinnor som sänder halvnakna bilder av sig själva. Kvinnor som vill gifta sig. De är säkra på att han är oskyldig och att han är den ende. Det är svårt att förstå hur kvinnor dras till dessa våldsverkare, men det verkar vara något som händer hela tiden. Jag tänker på Åmselemördaren Juha Valjakkala som överöstes med kärleksbrev efter gripandet. Och han är inte den enda.

Maggie Rose är advokat och författare av ett antal bestsellers med verklighetsbakgrund. Hon har specialiserat sig på att få ut dömda våldsverkare ur fängelset. Hon bryr sig inte så mycket om de är oskyldiga eller inte, hennes berömmelse som författare och advokat grundar sig på hennes skicklighet. Privat är hon tillbakadragen och ställer inte upp för intervjuer. Hon uppvaktas nu av människor runt Hamish, som vill att hon ska anta hans fall. Hon tvekar.

Vad är sant och vad är falskt? Berättelsen varieras med brev från Hamish och brev till honom, utdrag ur psykiatriska utvärderingar, rättegångsreferat, tidningsartiklar m.m. Maggie samlar ihop och börjar skriva en bok med de uppgifter hon har, det är något hon gör som vana. Hon har många påbörjade böcker, som hon lagt åt sidan därför att hon inte har hittat något som skulle kunna få den person som boken handlar om fri.

Boken handlar mycket om relationer. Maggie berarbetas av Hamish mor som ett antal udda människor som slutit sig samman i övertygelse om att Hamish är oskyldig. Till slut går Maggie med på att besöka Hamish, hon är övertygad om att hon kan motstå hans charm. Hon är inte rädd, men hon är mycket nervös.

Boken är uppfriskande annorlunda! Väl värd dina lästimmar!

Adlibris inbunden E-bok Bokus Inbunden E-bok