Det var med en viss
skepsis jag började läsa ”Mr Mercedes”, Stephen Kings entré i
deckar-/thrillergenren - men oj, så fort jag sögs in i handlingen.
Det är ingen stor litteratur, men spännande och lättläst. Så är
det också lite spännande att se om King lyckas hålla sig ifrån
övernaturligheter och skräck.
Det gick inte riktigt, i
bok tre ”Sista vakten” så finns det övernaturligheter (i alla
fall inget som jag vet skulle kunna hända i verkligheten). Det är
också den bok som jag tyckte var lite långrandig ett tag i mitten,
men slutet är ganska rafflande. ”Kingen” har ju en förmåga att
bli ganska pladdrig ibland.
Mr Mercedes
Kriminalinspektör Kermit
Bill Hodges har gått i pension. Han slöar i soffan med mat och öl
och tittar på skräpprogram på TV. På bordet ligger också en
revolver, den är en utväg ur tristessen om han inte kan hitta någon
vettig sysselsättning. Så dimper ett brev in. Det är från den
mördare som stal en fin Mercedes och mejade ner människor som köade
för att få ett jobb. Den som kom undan. Fallet som sitter som en
tagg i Hodges hjärta.
Det framstår ganska
tydligt att mördaren har full koll på Hodges, han kanske t.o.m. har
betraktat honom genom fönstret, sett pistolen och tyckt att han
skulle hjälpa till lite. Om mördaren trott att han skulle spä på
Hodges självmordstankar, så trodde han fel. Den gamle, trötte och
överviktige f.d. polisen vaknar till liv och börjar på nytt rota i
fallet och tar kontakt med mördaren på nätet.
I sann Stephen King anda
så befolkas berättelsen av väl utmejslade gestalter, många lite
udda, men ändå personer man kan tycka om. Den mörka sidan bebos av
Mercedesmördaren, vars hunger efter en ny stor massaker börjar
pocka på. Hodges spelar ett högt spel för att locka fram mördaren,
ett spel som han delvis kommer att ångra.
Den som finner
Här knyter författaren an till
handlingen i förra boken genom att berätta om ett offer från
Mercedesattacken i jobbkön. Petes föräldrar grälar ofta, hans far
är frustrerad och pengarna räcker inte för fadern kan inte jobba.
Han är en av offren när Mercedesen mejade ner jobbsökanden. Pete
och hans syster är rädda att föräldrarna ska ta ut skilsmässa.
Så rasar en bit av
flodbanken och Pete ser att det finns något där. Han smyger
tillbaka när han tror att han ska kunna gräva fram det som göms
under trädets rötter utan att någon ser. Det visar sig vara en trunk med
anteckningsböcker och pengar! Nu tar Pete ett beslut. Han postar
pengar till sin far varje månad och anteckningsböckerna läser han,
det är romaner - fortsättningen på de böcker han älskar. Han
känner sig trygg, skatten har legat länge i jorden, det märks, och
ingen kommer att göra anspråk på den, tror han.
Föräldrarnas situation
blir bättre, hans far återgår till att jobba litet. Men när
pengarna är slut försöker Pete sälja ett par anteckningsböcker
och det är nu det hettar till.
Först efter 240 sidor
träder Bill Hodges in i handlingen. Riktigt bra och spännande!
Sista vakten
Bill Hodges sitter i
läkarens väntrum, han har ont i magen. Hans gamla poliskollega
messar honom ”Ring mig, Kermit. Genast. Viktigt.” Hodges kallas
till en s.k. utökat självmord. En mor har tagit livet av sin
förlamade dotter (offer vid Mercedesmassakern) och sedan tagit sitt
eget liv, men det är något som är konstigt. Polisen avskriver det
som självmord, men Hodges och Holly får onda aningar. En
gammalmodig spelmaskin hittas och i badrummet finns ett ”Z”
skrivet med märkpenna.
Hodges har inte besökt
Brady Hartsfield, den man som körde Mercedesen, på länge. Brady
ligger som ett kolli sedan sju år på en sluten avdelning med
allvarliga hjärnskador. Hodges har länge haft känslan av att Brady
simulerar, men han har aldrig sett något som tyder på det. Däremot
har sjuksköterskor berättat om kranar som plötsligt börjar spola.
Brady är också ”självmordsarkitekten” som försökte få
Hodges att begå självmord i den första boken.
Flera försöker begå
självmord och några lyckas.
Otäck historia i sann
Stephen King-anda.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar