En skräckis och en feelgood

Tema: Kvinnor som lämnar mannen. Manliga författare – en mildare skräckis och en feelgood. Passar kanske inte riktigt ihop, men jag råkade läsa dem direkt efter varandra.

Rasande Rose – Stephen King

Det här är en äldre bok av skräckförfattaren, men väl värd att läsa.

En dag inser Rose att hon måste lämna sin våldsamma psykopat till man om hon ska överleva. Hon har blivit misshandlad i 14 år och hennes urin är praktiskt taget alltid blodblandad. Det har tagit lång tid att ta beslutet, men så en morgon stirrar hon på en blodfläck på det vita lakanet och bara tar sin handväska och mannens kreditkort, går ut genom dörren och nu flyr hon för livet.

Hon tar bussen och åker till en stad långt bort. Här startar hon om sitt liv på ett kvinnohus, väl medveten om att hennes man kommer att leta efter henne. Han är polis och han vet hur man spårar människor. Trots det lyckas hon skapa sig en egen tillvaro.

Det känns som om Stephen King i den här berättelsen lånat lite idéer från Narnia, det är inte bara ingången i garderoben, utan även kvinnan i tavlan, som känns som en symbol för lyktstolpen i Narnia. Det här världen blir Roses hemliga värld, där hon både får skydd och utför stordåd.

När sedan hennes man fått upp vittringen och hennes vänner mördas förlamar inte paniken Rose längre. Hon är fast besluten att klara livhanken.

Jag gillar den här boken av Stephen King. Berättelsen om det mardrömslika äktenskapet, flykten och den kränkta psykopaten som letar efter Rose och slutligen finner henne samtidigt som han håller på att helt uppslukas i vansinnets värld är det verkliga skräckhistorien. Även om det övernaturliga i den andra världen också bitvis känns hotande, så är den världen ändå en tillflykt för Rose och hjälper henne att få styrka.

Adlibris 

Britt-Marie var här – Fredrik Backman

Den här boken är raka motsatsen. Här är det myspys och dråpligheter.

Britt-Marie är en 63-årig kvinna som bara levt för sin man, fostrat hans barn och passat upp. Samtidigt har hon tillskansat sig lite olater och blivit lite av ett original och beskrivs som ”passivt aggressiv”. Hon skriver listor och utför sysslorna i den ordning det står på listan, nja listorna skrivs med blyerts (för att kunna ändra). Och det är väldigt viktigt för henne att ha ordning i bestickslådan.

Nu har hon lämnat sin man efter många år, han har en annan kvinna och hon kan inte se genom fingrarna längre. Britt-Marie går till arbetsförmedlingen och kräver att få ett jobb. Hon är envis, och hon mer eller mindre bosätter sig på arbetsförmedlingen. Hon vill bli sedd. Hon finns.

Till slut får hon jobb i utflyttningsorten Borg. Allt har mer eller mindre lagts ner, och Britt-Marie hamnar på fritidsgården, som även den snart ska läggas ner.

Efter många komiska situationer blir Britt-Marie, även om hon inte förstår hur, tränare för ett fotbollslag. Någon fotbollsplan finns inte, men den hindrar inte ungdomarna i Borg som riktat sitt intresse till bollen och ligamatcherna på TV, och för att få delta i en cup så måste de ha en tränare. Det blir Britt-Marie.

Fotbollen blir den kanal som ger hopp åt människorna i Borg. Även de äldre engagerar sig och fotbollen sammanför människorna.

Det är en småtrevlig bok, stundvis riktigt rolig. Det är den första bok jag läst av Fredrik Backman och det blir säkert fler, även om den här genren inte riktigt faller mig i smaken. Men det är underhållning för stunden och det behövs ibland.

Glansholms bokhandel Adlibris Inbunden CD Bokus Inbunden Storpocket CD E-bok