Det gångna är inte en dröm - Theodor Kallifatides

Romanen är sjävbiografisk, lakoniskt och kliniskt berättad. Jag är inte riktigt säker på att jag gillar formen, men bitvis griper den riktigt tag i mig. Den innehåller många hemskheter som Kallifatides upplevt under sin uppväxt i Grekland.

"Någon vecka tidigare hade en hop fascister med vapen i hand tvingat in alla människor på kyrkans yttre gård. Där stod vi unga och gamla, skräckslagna medan deras beryktade capo långsamt synade den ena efter den andra för att till slut välja ut några män som han tog med sig. Deras kroppar återfanns aldrig."

Kallifatides far angavs av någon i byn och flydde. Hans bror hade ett dödsstraff hängande över sig för att han vägrat lyda order. De föräldralösa barnen satt på rad vid den smala, branta vägen med sina skoputsarlådor när linjebussens bromsar gick sönder och föraren inte lyckades stanna bussen. Sex liv gick till spillo.

Så växer Kallifatides upp och sexualitet och nyfikenhet på det andra könet upptar pojkarnas tankar. De vet inte så mycket, men anar. En gång i veckan betraktrar de hänfört fru Lela när hon hänger tvätt. Kvinnan gör det mesta möjliga av föreställningen.

Det som verkligen grep tag i mig var skildringen av en mans självmord:

"Mannen som just då föll med ett fruktansvärt brak ett par meter ifrån mig kom inte längre än till marken. Det låter underligt när en människoskropp faller från hög höjd. Ett dovt ljud och ett pysande som ett exploderande däck. Ingen annan fanns där. Gatan var tom. Han levde ännu men hans armar och ben var brutna och det kom honom att likna en sprattelgubbe. Baksidan av huvudet var krossat och blodet sipprade fram genom håret. Han andades ännu, såg på mig med tårfyllda högon och sa: "Förlåt mig ... jag ville inte skrämma dig." Sedan slöt han ögonen en sista gång."

Kan det verkligen gå till så. När man är sönderbruten och döende, ber man då om förlåtelse för att man skräms?

Slutligen inbjuds Kallifatides till den by där han växte upp och får emotta hedersbetygelser. Det är första gången han besöker byn som förrådde hans far, men han inser att där bor andra människor nu, de skyldiga är troligen döda. Han och hans fru besöker gamla platser och han letar upp den stora kastanjen där hans morfar byggt en koja till dem och där de kunde sova under riktigt varma sommarnätter. Kastanjen har brunnit ner, men en ny kastanj växte upp som om 400 år skulle bli lika stor som den gamla.

Hur som helst, Kallifatides liv är väl berättat på en underbar prosa och väl värd att läsas.

ISBN10: 9100124818
ISBN13: 9789100124816

Adlibris