lördag 24 november 2012

Heder – Elif Shafak


Hur skicklig är inte denna författare att beskriva en familjetragedi och ändå få oss läsare att bitvis småle och njuta! Trots att boken handlar om en tungt och aktuellt ämne är den både trevlig och lättläst, precis som Bastarden från Istanbul, som kom ut på svenska förra året.

Här finns den underbara lilla pojken Yunus, som obehindrat rör sig över kulturgränserna, han upptäcker dem inte ens. Hans funderingar går inte av för hackor.

Elif Shafak är en författare du inte får missa! 

Jag har recenserat boken på Litteraturmagazinet:



torsdag 22 november 2012

Bokaholic


Jag läser pocketboken Viskleken av Arne Dahl med hjälp av ett förstoringsglas, så det tar lite tid. Undrar du varför så beror det på att jag opererat mitt ena öga och just nu inte har några glasögon som passar. Men det går det också, det tar bara lite längre tid. Jag hade tänkt avstå från att läsa under den här tiden, men är man bokmissbrukare så är man. Varför då i pocketversion? Jo, jag fick låna den av min granne och alkoholister kan inte ha sprit hemma och en bokaholic kan tydligen inte ha en oläst bok hemma.

Den nya hemliga Opcop-gruppen inom Europol leds av Paul Hjelm, bekant från A-gruppen (den polisgrupp i Sverige som Arne Dahl skrev om tidigare). Gruppen ska ju vara hemlig, men ändå har någonting läckt ut. Någon har nämnt något och sedan har det spritts vidare, från land till land, det är det som är Viskleken, men här har inte meddelandet förvanskats.

Den internationella brottsligheten kräver en rörlig polisstyrka som kan verka internationellt, och här händer säker i Stockholm, London, Kina, Haag, Tyskland, Polen, Lettland, USA m.fl. ställen. Konstigt nog är det inte svårt alls att hänga med. En eloge till författaren. Han är skicklig! Det är en spännande verklighetsflykt - även om själva brottsligheten har motsvarigheter i vår omvärld.

Brottsligheten rör sig som vanligt sist och slutligen om pengar och då finns inga gränser för hur man tillskansar dem: narkotika och miljöförstöring av stora mått - bland annat. Några mord är småpotatis för brottssyndikatet när stora pengar står på spel.



fredag 9 november 2012

Mördaren i folkhemmet – Lena Ebervall och Per E. Samuelson


Författarna berättar Olle Möllers historia i romanform, men med autentiska förhör, domar och tidningsklipp. Det är en skrämmande och samtidigt gastkramande läsning om hur en rättsapparat inte får fungera.

Olle Möller var svensk mästare i terränglöpning, förutom att han var känd var han också omtyckt och sällskaplig. När lilla Gerd försvinner och återfinns mördad, hittar polisen spår av hundhår och fibrer från jutesäckar. Olle kör ut potatis i jutesäckar och han har en hund. Den lilla flickans kropp hittas i närheten av hans löprundor. När han läser om detta i tidningen, och det signalement som lämnas på gärningsmannen, inser han att beskrivningen passar in på honom. Han blir nervös och pratar om det med vänner och bekanta.

Så småningom kommer polisen och tar honom till förhör. Den nervöse Olle skämtar och fäller dumma kommentarer som inte uppskattas av polisen. Det ska stå honom dyrt. Trots att de vittnen som såg Gerd och en man vid tiden för bortförandet, säger att det inte är Möller även om vissa likheter finns, ger sig inte polisen. Trots att Möller har alibi blir han dömd för mord. De som vittnar till hans fördel blir inte trodda.

Det slutar inte här, polisens förföljelse och besatthet vet inga gränser.

Läs min recension på Litteraturmagazinet:

När rättvisan är både blind och döv


torsdag 1 november 2012

Gideons Ring – Carin Gerhardsen


Lättläst, underhållande och spännande sammanfattar nog rätt bra Carin Gerhardsens femte kriminalroman om Hammarbypolisen. Här förekommer också polischefen som påminner väldigt mycket om verklighetens ”kapten Klänning”. Det är en deckare för stunden, välskriven, men den stannar inte kvar länge i tankarna efter att jag läst ut den. Precis i början tycker jag att den är lite för snuttifierad.

Boken börjar en tidig lördag morgon. En ung kvinna springer naken efter vägen. Hon springer och springer och verkar inte medveten om omgivningen. En bil stannar och en medelålders man fångar upp henne, men han får ingen kontakt, han lindar in henne i en filt och beslutar köra henne till Södersjukhuset. Plötsligt börjar hon skrika och när han stannar bilen hoppar hon ur. Han försöker lugna henne men hon slår sig lös och försvinner springande.

Polisen tillkallas när hon står och bankar på pianoteknikern John Gideons dörr. Han verkar inte vara hemma. Flickan förs till sjukhus, hon pratar inte, verkar inte veta vem hon är. Polisen står handfallen. Flickan har blivit våldtagen. Men har hon blivit utkastad från Gideons lägenhet utan kläder? Har hon blivit våldtagen där inne av en eller flera män? Grannarna vittnar om en strid ström av unga flickor som besökt Gideon. Konstigt nog har ingen gjort någon anmälan. Är han en hallick som förser pedofiler med offer? Han blir högintressant för polisen, och det gäller att hitta honom snabbt.

Det är full rulle i den här boken och polisen blir tvungen att tänka om många gånger. Allt är inte riktigt som det verkar vara. Lite långsökt tycker jag det är att polisen kopplar ihop händelserna med barnliket som hittas inlindad i en plastpåse av en fiskare. Det går lite för fort här. Det underhållning från början till slut och verklighetsanknytningen får bokens ”kapten Klänning” stå för. Det verkliga fallet överträffar faktiskt fiktionen.

I boken framgår hur svårt det är att undersöka ett sexualbrott, speciellt när offret tiger och när hon äntligen börjar prata serverar den ena historien efter den andra. Jag gillar sidospåret med den lätt förståndshandikappade Jenny och hennes dilemma hur hon ska reda ut den situation hon hamnat i. Hon är medveten om att hon inte är speciellt smart, men hon försöker förtvivlat hitta en lösning.

Det är en bra historia, väl värd att läsa.


tisdag 30 oktober 2012

Bortom varje rimligt tvivel – Marin Persson Giolito



Malin Persson Giolitos böcker blir bara bättre och bättre.

Boken gör en rivstart med den unga Katrins öde. Föräldrarna är bortresta och hon har bjudit hem en pojkvän på mat. Hon har dukat fint. Hon är nervös och har duschat flera gånger. Det ska bli så bra. Allt spårar ur, pojkvännen visar osympatiska sidor, vill inte ha mat utan går till sovrummet direkt. Larmet kommer från en granne som hör hunden förtvivlat yla och när polisen så småningom kommer dit finner de den vettskrämda hunden och Katrins döda kropp. DNA-spår saknas. När sedan den många år äldre läkaren Stig Ahlin träder fram och erkänner att han haft ett sexuellt förhållande med Katrin, övertygas polisen om att han är mördaren och alla resurser läggs på att ta fram underlag för en fällande dom.

Det är nu tretton år senare och advokat Sophia Weber ges i uppdrag av sin gamla professor att titta på domen. Sophia tvekar, men börjar gå igenom materialet. Hon har svårt att bortse från incestanklagelserna, men nu är det mordfallet det gäller.

Undantar man början på boken så är det ingen roman som frossar i hemskheter och det tycker jag är positivt! Slutet på boken är riktigt bra och helt i min smak. Det förstärker den realistiska känslan jag fick redan tidigt vid läsningen.

Läs mer på Litteraturmagazinet

fredag 26 oktober 2012

Resan till Ribston – Christel Kvant




Så trevligt med en roman som har en medelålders kvinna i huvudrollen. 

Jag var tvungen att googla på Ribston eftersom jag inte är någon trädgårdsguru och fick då fram att det är en gammal äppelsort som skördas i december(!) här i Sverige.

Romanen är underhållande och humoristisk och en eldorado för alla hempysslare och läsare av heminredningstidningar. Detta till trots innehåller den också vardagsbekymmer, sorg och död. Men framför allt är det en hyllning till medelålders kvinnors förmåga till anpassning och kvinnors inneboende styrka. En lite äldre läsare har en hög igenkänningsfaktor.

Gunilla heter huvudpersonen och hon förälskar sig i ett äldre hus i en lite finare stadsdel. Hennes man Peter ser också fördelarna efter visningen, det är högt i tak och han minns sin barndom. Trots att det är betydligt kostsammare än det hus de har i dag, slår de till. Beskrivningen av huset och trädgården är underbar, jag känner att jag är där och ser allt. Sonen bor i en egen hyreslägenhet och har ett bra jobb, så nu behöver de bara tänka på sig själva. Men Gunilla blir oväntat av med jobbet, som så ofta händer i dag, och de drabbade är de som sist får veta. Efter chocken inser hon att hon fortfarande har potential och inreder ett arbetsrum hemma. Hon får nytt umgänge, och affärsrelationer med andra kvinnor med egna rörelser, och hon ser verkligen fram emot att jobba i det underbara huset, ta en paus i trädgården, och bara njuta av livet. Så visar det sig att den som arbetar hemma också är den som får fixa det mesta, Peter har ju inte lika lätt att ta ledigt från sitt jobb. Det blir inte riktigt som hon tänkt sig.

Sonens flickvän förbryllar både Peter och Gunilla. Flickvännen kommer från det område där Gunilla själv växte upp och efter ett utsläpp från fabriken flyttar hon helt enkelt in i sonens etta och blir kvar där, även efter det att faran är över. De har inte känt varandra så länge och samboförhållandet fanns inte på sonens agenda, i alla fall inte så här tidigt, de kände ju knappt varandra. Gunilla försöker i det längsta urskulda flickan, men här tycker jag att hon är alldeles för mesig. Flickan verkar vara ett riktigt ”Hår av Hin”, och lite mera ruter i huvudpersonen skulle ha behövts. Visserligen förstår jag Gunillas jämförelse med sin egen svärmor, och hur hon själv hade svårt att anpassa sig i en annan samhällsklass, men i alla fall.

Det är en riktigt trevlig läsupplevelse, en lättsam och varm feelgood-roman som även berör svåra saker. Vi behöver sådana här romaner ibland. Jag rekommenderar den av hela mitt hjärta!

onsdag 24 oktober 2012

En hög deckare från biblioteket


Jag har tagit en paus i recensionsskrivandet, snart skall jag opereras för grå starr. Först i det ena ögat och några månader senare i det andra. Hur länge jag då måste avstå från att läsa, vet jag inte. Klart är i alla fall att helt nya glasögon kommer att behövas när båda ögonen är åtgärdade.

Under väntetiden har jag lånat några deckare på biblioteket:

Från de döda – Mark Billingham

Detta är en traditionell deckare, precis vad jag väntat mig. En lite udda historia, många frågetecken och ett inte helt förutsägbart slut. En kriminalhistorias upplösning är viktig och när slutet är överraskande och logiskt, då förhöjs läsupplevelsen drastiskt.

Berättelsen är bra, en kvinna som suttit i fängelse för mord på sin make, en förhärdad ganster, får vid frigivningen ett nytaget fotografi av maken, där han i ler in i kameran med en drink i handen och havet i bakgrunden. 

Vem var det då som dog? Tom Thorne får besök av en kvinnlig privatdeckare eftersom han var involverad i utredningen av mordfallet.

Det är bara att kasta sig in i den rafflande historien.



Mörkerspår – Inger Frimansson

Efter att ha läst Inger Frimanssons fantastiska Godnatt min älskade och fortsättningen Skuggan i vattnet, så har jag stora förväntningar. Författaren skriver fantastiska psykologiska deckare eller spänningsromaner och den här är kanske inte riktigt lika bra som dem jag nämnde, men inte långt därifrån.

Här får vi en inblick i hur upplevelser i barndomen kan forma oss som vuxna. Hilja är nu i femtioårsåldern och har aldrig haft ett eget boende. Hon bor ihop med sin äldre syster, en syster som alltid har bestämt över Hilja och hennes bror och tidigt visat sadistiska anlag och bestraffat både Hilja och deras bror under uppväxten med en ensamstående och sjuklig mor. Hilja börjar äntligen göra uppror, hon vill flytta, men den förtidspensionerade systern påminner henne ständigt om hur mycket hon offrat för Hilja, hon har avstått från familj, hon har alltid tagit hand om Hilja – hur skulle Hilja kunna klara sig själv nu?

Brodern som lyckats ta sig loss ur den äldre systerns krampaktiga grepp har bildat ett framgångsrikt mäklarföretag med en kompis. Nu börjar kompisen förändras, han uteblir från jobbet och han hör inte av sig.

Titeln Mörkerspår syftar till de otäcka händelser som lurar i mörkret i framför allt joggingspåren. Inger Frimansson är skicklig på att bygga upp spänningen och här är inte slutet så givet som man kan tro. Läsvärd upplevelse om människans inre demoner.


Det röda rummet - Nicci French


Jag har tidigare läst riktigt bra spänningshistorier av författaren, men den här boken hör inte till dem. Jag blev ganska uttråkad av den, den kändes tjatig och baksidestextens utlovade hämndbegär som ansätter huvudpersonen Kit, märkte jag inte ett dugg av.





De största vatten – Arne Dahl

Jag tyckte först att boktitelns ord var konstiga. Men nu har jag lärt mig – de är citat från Höga Visan:

"De största vatten förmå ej utsläcka kärleken, strömmar kan inte dränka den. Om någon ville giva alla ägodelar i sitt hus för kärleken, så skulle han ändå bliva försmådd."

Arne Dahl har varit en blind fläck i mitt läsande av kriminallitteraturen, men efter det att jag läste hans bok ”Hela havet stormar” så fick jag mersmak. I morse undrade min granne om jag läst ”Viskleken” och så fick jag låna den i pocketformat. Men nu ligger jag verkligen efter med bokläsandet, så det lär dröja innan jag kommer fram till den.

De största vatten börjar med att fem utvisningshotade afrikaner sitter i ett kök när dörren utan förvarning slås in, helt regelvidrigt, av polisen. De taggade poliserna leds av en polis som varit suspenderad och inlagd för alkoholism. En influensadrabbad inbrottstjuv smyger in i en lägenhet efter ett tips om att inbrottet måste ske just denna natt och hittar en död man. En man vars självmordsbrev leder till att ett mördat jordbrukarpar hittas nedgrävda i en åker.

Här blandas verkliga händelser med de fiktiva, kravallerna vid EU-mötet och tvillingtornen i New York. Men mest handlar det om A-gruppens jakt på mördaren och där kriminalinspektör Kerstin Holm måste konfrontera sina demoner från det förflutna. Här blir jag lite förbryllad: Är det verkligen möjligt att sådana händelser kan blockeras av hjärnan och helt enkelt tvinga människan att glömma? Boken innehåller många bibelcitat och för att lösa gåtan läser A-gruppen bibeln, men de ligger hela tiden steget efter Kerstin i hennes jakt på sitt svarta hål. Det är en riktigt bra deckare, inte tu tal om den saken - nästan olidligt spännande!