Deckaren är en litet gammaldags och småcharmig, men ingen bladvändare. Den är snarare en deckare
som passar en avslappad läsare exempelvis i hängmattan – lätt
att lägga ifrån sig och ta upp igen.
Det är den tredje historien med
kommissarie Gamache och hans team i huvudrollen. Allt utspelar sig i
den kanadensiska byn Three Pines. Förutom att teamet ska lösa
mordet på den kvinna som avled under en seans i ett öde spökhus,
finns även spänningar inom gruppen – någon försöker bli av med
kommissarien.
Mordet är sofistikerat. Kvinnan avled
av rädsla för det övernaturliga som framkallades under seansen,
men hennes kropp innehåller ett bantningsmedel i hög dos och endast
någon med ett svagt hjärta skulle riskera att avlida av en chock.
Jag fångades inte riktigt av den här
historien. Allt drog ut och förklarades övertydligt, men det fanns
lite små guldkorn här och där. Framförallt byns invånare bidrar till charmen. Den äldre poeten Ruth kläcker ett
par ägg i sin ugn och går sedan kvackande framför de små
dunbollarna till dammen. Säkert en syn för gudar!¨
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar