Strindbergs skugga i nordens Paris – Ulf Peter Hallberg

Jag vet inte riktigt vad jag hade väntat mig när jag började läsa den här boken, men överraskad blev jag. Det är en roman, kanske kunde man kalla den en skälmroman, för här blandas fiktion, verklighet och burleskeri i en salig blandning.

Upphovet är ett skrin med handskrivna kopior av brev från Knud Wiisby, en ung, oattraktiv man med ett stort teaterintresse, till Edvard Brandes. Wiisby har fått uppdraget att agera Strindbergs skugga och hjälpreda i Köpenhamn när den store, svårhanterlige författaren kommer dit för att sätta upp teaterpjäsen Fadren. Nu har skrinet fått författaren att skriva ner de anekdoter och berättelser som figurerat i hans släkt om Wiisby. Hans far och faster gnabbades gärna om konstens alla vindlingar.

Vi får möta den besvärliga Strindberg vars äktenskap är på upphällningen. Siri von Essen verkar dock vara en tålmodig dam, som trots allt står ut med både det ena och det andra. Wiisby tar sin uppgift på allvar och accepteras tacksamt av Strindberg som sekreterare.

Ytterligare en litterär person får ett stort utrymme i boken. Det är Victoria Benedictsson eller Ernst Ahlgren som hon kallade sig som författare. Wiisby blir hennes vän och förtrogne och får uppleva hennes trånande efter Georg Brandes, litteraturkritiker, litteraturforskare och kvinnokarl. Wiisby själv trånar efter den vackra dansösen. Berättelsen tar också upp Victorias självmord som Wiisby anser Brandes har en stor del i.

Historien utspelar sig till stor del i Köpenhamn under de två sista decennierna av artonhundratalet. Ett Köpenhamn som är konstens och teaterns metropol.

Det är en färgstark berättelse om Sveriges store, men destruktive författare.

Adlibris Bokus