söndag 27 november 2011

Getingsommar - Denise Mina

Av författaren har jag tidigare läst Garnethill-trilogin, som jag verkligen älskade och tog till mig.

Den här boken är inte dålig den heller, men ändå är jag besviken på något sätt. Kanske för att det är den andra boken om kriminalinspektören Alex Morrow och att jag saknar en hel del information eftersom jag inte läst den första. Jag behöver ett fullödigare porträtt av huvudrollsinnehavaren.

Annars känner jag igen Mina: vreden, klasskillnaderna, polisens intriger på stationen, kvinnors utsatthet på arbetsmarknaden, brottsoffret i boken som föraktas av polisen eftersom hon varit en eskortflicka.

Boken börjar dramatiskt. En ung kvinna hittas mördad i en trappa iklädd endast en stor t-tröja och utan trosor. Hennes ansikte är helt söndersparkat. Som läsare vet i från början vem de skyldiga är och så småningom också varför. Kvinnan har lyckats ringa larmnumret och larmcentralen spelar in de ljud man hör. Dessutom finns fotspår av två personer på brottsplatsen.

Det är historien om överklass och en dysfunktionell familj där fadern begår självmord efter att ha orsakat ekonomisk krasch både för sig själv och för sina kunder. Modern knaprar piller, sonen sänds till internat medan den yngre systern omhuldas av föräldrarna vilket får hatet att växa i sonen. Som motbild får vi Alex Morrows egen vrede mot sin familj och den kriminella brodern och en helt annan klasstillhörighet.

Det är lite ”dussindeckare” över språket, trots att storyn är mycket bra. Dessutom blir jag lite störd när jag hittar felaktigheter (men det kanske är något fel i den svenska översättningen?). När Kay (en barndomsvän till Morrow) mitt i natten ska ta sig hem tillsammans med sina söner efter ett polisförhör får hon inte skjuts av polisen och hon undrar hur de ska ta sig hem – hon fick inte med sig handväskan och har då inga pengar. Hon avfärdas av polisen och hon börjar gå hemåt tillsammans med sina två pojkar genom otrygga kvarter. Morrow deltog inte i förhören men kör ifatt Kay och pojkarna i sin egen bil för att köra dem hem. ”Morrow såg Kay rätta till handväskans rem”, står det när de kliver in i bilen.

Boken har fått lysande recensioner, så det kanske bara är jag som är lite petig. Dessutom blev jag tvungen att snabbläsa den eftersom den ska lämnas tillbaka till biblioteket i morgon.

ISBN10: 9185419648
ISBN13: 9789185419647

lördag 26 november 2011

Den glömda trädgården - Kate Morton

Berättelsen utspelar sig 1913-2005, den spänner över fyra generationer. Trots att levnadsödena skildras parallellt är det inte svårt att följa händelserna. Det är en riktigt trevlig roman, som innehåller både kärlek, ondska, fattigdom och överflöd. Boken innehåller också sagor från den enda utgivna bok som återfunnits av en av huvudpersonerna som kallades ”Sagoberätterskan”.

Allt börjar med att en liten flicka sitter ensam kvar på kajen i Maryborough, Australien. Hon har kommit med en av de många båtar som kommit till hamnen, men ingen verkar kännas vid henne. Flickan kommer inte ihåg sitt namn, hon talar bara om att hon inte minns. Hugh tar henne med hem och Hugh och hans hustru Lil behåller henne som sitt barn. Flickan har en liten koffert och i den finns en sagobok men berättelser som Hugh läser för henne på kvällarna. De kallar flickan Nell.

När Hugh på Nells tjugoettårsdag beslutar att berätta att hon är ett hittebarn, rämnar hennes värld. Hon vet inte längre vem hon är och bryter sin förlovning och drar sig undan.

När Hugh dör får Nell den sin barndoms koffert. Hon åker till England för att försöka finna sitt ursprung. Hon hittar ledtrådar och köper ett gammalt hus som väcker minnen och planerar att bosätta sig där och fortsätta sitt sökande efter sanningen. Men livet vill annorlunda och hon stannar i Australien.

I stället blir det hennes dotterdotter Cassandra som börjar leta vidare efter det att hon fått ärva sin mormor och bland arvegodset finns, förutom den gamla kofferten, ett litet klipphus långt borta över havet, i Cornwall.

En mycket fantastisk och läsvärd roman! En passande pocket för tomtens julkappssäck?

ISBN10: 917001776X
ISBN13: 9789170017766

söndag 20 november 2011

Två gånger är en vana – Denise Rudberg

Det här är min första läsupplevelse av Denise Rudberg och jag undrar vad Elegant Crime egentligen är för genré. Är den en genré som Rudberg själv uppfunnit för att sälja böcker? Jag är inte imponerad. Vad är det som är elegant i den här boken? Att en av huvudpersonerna är en äldre kvinna (det får hon plus för Rudberg), välbeställd och boende på Östermalm?

Boken är alltför snuttifierad för min smak. På plussidan kan nämnas att den är lättläst, på minussidan att den är tråkig, trots att boken tar upp ett brännande ämne: kvinnomisshandel. Ändå faller den platt till marken. Jag vill inte heller kalla den kriminalroman eller deckare, som läsare kräver jag då något mer, framför allt spänning och kanske också lite funderande. Nu krävs det inget mer av läsaren än att följa raderna och vända blad.

ISBN10: 9113033522
ISBN13: 9789113033525

söndag 13 november 2011

Vart tog den söta lilla flickan vägen – Åsa Lantz

Jag lånade boken på biblioteket, jag blev nyfiken när jag läste recensionen i BT av den andra delen i trilogin ”Vår man i Shanghai”. Dessutom är Åsa Lantz född i Sandared, men numera bosatt i Göteborg och jag ville läsa en ”boråsförfattare”.

Boken är en s.k. tegelsten, hela 638 sidor, så det tog ett tag att läsa igenom den. Det är en hårdkokt triller eller spänningsroman om man så vill. Språket flyter lätt, men något stackatoaktigt och spänningen stiger och jag måste bara läsa vidare. Trots det känns det inte riktigt som det är en bok i min smak, kanske för att den på något sätt förlorar verklighetskänslan och snarare hamnar i actionkategorin (det känns som den är skriven med tanke på att eventuellt filmas). För mig blir inte personerna riktigt levande och jag kan inte ta dem till mig. Jag tycker mig se en likhet med Stieg Larssons böcker i det att huvudpersonen är en tuff, vacker kvinna som råkat ut för vidrigheter (Lisbeth Salanders motsvarighet) och dramatikern Viggo Sjöström som får leka utredare (motsvarigheten till Larssons journalist).

”I stort sett alla delar av min berättelse, var och en för sig, är sanna någonstans i världen”, skriver Åsa Lantz själv i efterordet till boken.

Yi Young kommer till Sverige med löfte om utbildning, men en annan verklighet väntar henne. Flera år senare gör hon en dokumentär i tre delar som sänds i SVT. Den första delen avslöjar inget, bara antyder och avslutas med närbild på Yis stympade kön. Efter den första delen mottar Yi ett paket med ett aborterat foster i en burk. Hennes sambo och filmare begår självmord och Yi går under jorden. Många känner sig hotade av dokumentären, mäktiga män och kvinnor i både näringsliv och politik.

Det är en brutal berättelse med många lösa trådar som Yis vän Viggo Sjöström försöker reda ut.

ISBN10: 9100102849
ISBN13: 9789100102845


tisdag 8 november 2011

Carin Göring skriver hem – Björn Fontander

Märkligt nog fick jag upp ögonen för denna bok när jag läste Camilla Läckbergs Änglamakerskan, där hon vävt in Hermann Göring och de mystiska två Carin i handlingen.

Jag ångrar inte att jag lånade denna intressanta och lättlästa bok som ger in annan vinkling till historien under 1920 till krigets slut. Boken består till stor del av Carins brev till sin älskade mamma. Carin var modersbunden och en flitig brevskrivare och mellan breven ger Björn Fontander bakgrunden. Lättläst och faktiskt riktigt spännande, trots att vi vet hur det hela avlöpte.

Carin och Hermanns kärlekssaga är nästan som en Romeo och Juliaberättelse. Carin själv jämför dem med Tristan och Isolde. Det var år 1920 när Göring som trafikflygare flög hem Eric von Rosen till Rockelstad slott som de båda träffades och kärleken slog till. Carin var redan gift och hade en son, dessutom var hon svårt hjärtsjuk och hade astma, men hon tvekade inte utan lämnade dem och gjorde stor skandal hemma i Stockholm. Carins man hoppades att hon skulle återvända och satte sig i det längsta emot skilsmässa, men Carin hade funnit sitt öde. År 1923 blev Hermann och Carin äkta makar. Den bortskämda Carin var på sätt och vis en mycket modig och målmedveten kvinna, samtidigt som hon var manipulerande och tiggde utan samvetsförebråelser pengar av sin mor hela livet.

Hermann och Carin attraherades starkt av Hitler och hans budskap. Carin blev nazist ut i fingerspetsarna, det märks ibland i hennes brev där hon skriver om ”otäcka judar”, ”kroknäsor”, ”gulingar” och sin negativa attityd till ”ett jobb på en negeraktig plats”. Hitler kallade Carin för partiets mascot.

Vid Hitlers misslyckade kupp skottskadades Hermann svårt och de båda tvingades i landsflykt. Smärtorna och morfinet gjorde Herman till narkoman och trots att de inte var önskvärda i Sverige av släkten (antagligen på grund av ekonomiska svårigheter) kom de till Sverige 1925 och bodde i Stockholm. Hermann var nu 32 år, en fet och plufsig man som såg betydligt äldre ut. Det är svårt att tro att detta är en ung man när man ser fotografierna. Hermann lyckades få arbete som pilot trots morfinberoendet, men togs så småningom iförd tvångströja in på Långbro mentalsjukhus.

När man betänker detta är det en bedrift att ta sig in i Tysklands riksdag och sedan bli en av Hitlers närmaste män. Hela tiden stödd av sin hustru, trots att hon med jämna mellanrum kollapsade och måste vistas på vilohem och sjukhus. Carin dog i oktober 1931 i Stockholm, hon upplevde inte utrensningarna och koncentrationslägren. Hon begravdes först i Sverige, men flyttades sedan under statsmannamässiga ceremonier till Tyskland och Hermanns nybyggda masoleum på Karinhall. Efter krigsslutet fördes hon hem till familjegraven, men efter detta har Carins kvarlevor än en gång återfunnits på Karinhall, så vem är egentligen vem?

Jag rekommenderar boken - det är fängslande att läsa Carins egna ord om den tid hon levde i - språket är så lättflytande och lätt att ta till sig. Det är helt enkelt svårt att lägga ifrån sig boken, dessutom innehåller den många privata fotografier av både Carin och Hermann och Carins släkt.

ISBN10: 9173312169
ISBN13: 9789173312165

lördag 5 november 2011

Dagbok i kilskrift – Kader Abdolah

Kader Abdolah är pseudonym för Hossein Sadjadi Ghaemmaghami Farahani, en iransk författare numera bosatt i Nerderländerna och han skriver på nederländska. Romanen är en berättelse om det starka bandet mellan en dövstum far Agha Akbar och hans son Ismael, ett band som sträcker sig över tid och rum. Sonen kommunicerar med fadern på hemmagjort teckenspråk och han blir faderns öron och tolk. Han läser och studerar och försöker förmedla kunskaper till fadern, men tecknen räcker inte riktigt till och han vet inte om fadern riktigt förstår.

Agha Akbar förs som ung av sin opiumrökande morbror till grottan i Saffransbergen där den förste kungen av Persien låtet hugga in en text i kilskrift. Agha kopierar kilskriften utan att egentligen förstå dess innebörd, och börjar sedan skriva sin dagbok på ett egettillverkat kilskriftsspråk.

Många år senare sitter hans son Ismael i Nederländerna och försöker tyda dagboken och nu återberättas faderns historia som Ismael tolkar och kommer ihåg den. Det handlar om en dövstum, fattig man och hans uppfattning av världen och Irans historia genom två revolutioner.

Jag såg en intervju i TV med författaren när boken kom ut och jag kände att jag var tvungen att läsa den. Jag tror inte den är självbiografisk även om författaren själv deltog i den underjordiska vänsteroppositionen först under Shahens och sedan ayatollornas regimer och tvingades att fly.

ISBN10: 9113019325
ISBN13: 9789113019321



torsdag 3 november 2011

Sankta Psyko – Johan Theorin

Jag har blivit van vid att Johan Theorin skriver om Öland, lite suggestiva, spännande romaner med övernaturliga inslag. Så inte den här gången, nu har han förlagt handlingen till en liten stad utanför Göteborg, en fiktiv stad som han kallar Valla.

Dit kommer den 29-årige Jan Hauger för att söka jobb på förskolan Gläntan. Det är ingen vanlig förskola utan en förskola i direkt anslutning till den säkerhetsklassade psykiatriska kliniken Sankta Patricias regionklinik, en psykiatrisk klinik för farliga våldsbrottslingar. I folkmun kallad Sankta Psyko. På förskolan går barn som har någon förälder på sjukhuset. Jan Hauger har utmärkta vitsord från samtliga anställningar på förskolor, förutom den första och han är nervös för att läkaren skall ringa dit för att få referenser. Men så blir inte fallet och Jan blir anställd.

Han blir snabbt omtyckt av både personal och barn och han visar en genuin omsorg om barnen. Men det står snart klart för oss läsare att det finns mörkare sidor. Vad hände med det barn som försvann vid Jans första anställning. Och varför försöker han utforska en möjlighet att ta sig in till de instängda människorna på sjukhuset.

I den här romanen finns inga övernaturliga inslag och det uppskattar jag. Jag kan ta den till mig på ett helt annat sätt. Jag skulle kanske ha önskat en lite mera fullödig bild av Jan och hans arbetskamrater, men jag uppskattar slutet som gör att jag kan låta handlingen fortsätta i min fantasi. Jag tycker att den här romanen är den bästa hittills av Johan Theorin.

ISBN10: 9146221220
ISBN13: 9789146221227